Sunday 22 August 2010

Internets sämsta blog! Men från det ena till det andra

Ja jag har nog världens sämsta blog!
En läsvärd blogg ska innehålla intressant information och vara aktuell samt regelbundet uppdaterad för att locka läsare och skapa debatt. Ett bra exempel är min dotters blog http://www.iona.se/blog/

Jag har nog smittats av den latinamerikanska mentaliteten. Mañana, mañana.
Men skit samma. Skriver ju bara för skojs skull och ser blogen mer som en dagbok för att kunna se tillbaka och minnas. Börjar ju bli till åren kommen och behöver lite minneshjälp.

Sedan förra inlägget har kortfattat följande hänt.

Marisols mor 83 år gammal och tidigare stomi opererad snubblar över sin katt och bryter lårbenet. Vi får ge os av hals över huvud från ett underbart sommarvarmt och soligt Mancora
till ett kyligt, grått och rått Lima. Peru har liksom Sverige haft den kallaste vintern i Mannaminne. Landet är ju stort och klimatet växlar starkt mellan olika regioner. Lima är vintertid (Maj-Nov) normalt inbäddad i dimmoln och luftfuktigheten nära 100% vilket gör att 10 grader varmt känns som minusgrader särskilt inomhus där man har samma temperatur som utomhus.
I staden Puno som vi besökte seaste peruanska sommaren och som ligger vid Titicacasjön på 4.000 meters höjd i sydöstra Peru
har över 200 personer dött av kylan mest åldringar och barn. Där var det frågan om åtskilliga minusgrader. Vid kusten i norr nära Ecuador har man dock vad vi i Sverige skulle kalla för högsommar även vintertid. Sommartid kanske i varmaste laget.

Under vår 1,5 månaders vistelse i Lima avverkade jag en rejäl förkylning och var faktiskt sängliggande över en vecka. Kände mig totalt orkeslös och drabbades av muskelförtvining.


Så snart Marisols mor lämnat sjukhuset och försets med en drygg omvårdnad så återvände vi till Mancora och värmen där jag för närvarande kurerar resterna efter förkylningen och tränar upp mina ben med promenader i byn och längst stranden.

Här ska vi tillbringa, om inget oförutsett inträffar, tiden fram till att jag ska bege mig till Sverige
den 27:e september på ett sex veckors långt besök för att trakassera mina barn, vänner och bekanta innan jag återvänder till den för mig mer och mera helgalna kontinenten Sydamerika. Det behagliga och lättsamma livet här med avsaknad av allt vad trygghet innebär är kanske något som passar mig. Lite svinn får man kosta på sig.

No comments: