Varning för självgående gräsklippare på hög höjd i Anderna!

Närmare bestämt i den lilla men vackra och ovanligt välorganiserade byn Callahuanca. För större bilder klicka.

Byns kyrka. Nedan en del av dom mäktiga ber som omger byn.

Byns fotbollsplan låg utanför balkongen till vårt hostelrum. Vi la då märke till två stycken Lamadjur som betade gräs. Tydligen deras självgående gräsklippare. Fick impulsen att dokumentera dem. Antog att dom nog var tama och vana vid människor. 

När jag kom ut på gräsplanen med kameran i högsta hugg slutade den ena av lamadjuren att beta och började en lustig dans. Efter en kort stund vände den sig mot mig. Satte sedan av i rasande galopp rakt mot mig och gav ilskna läten ifrån sig. Jag kände bara att det inte var läge att vända ryggen till och springa. Han skulle hunnit ifatt mig på nolltid. Gjorde som jag lärt mig om man blir anfallen av en ilsken hund. Höjde och viftade med mina armar och vrålade allt jag kunde.

Ni förstår säkert vad jag kände när djuret då tvärstannade två metter framför mig och visade sina märkliga gräsklippartänder men fortfarande gav ilskna ljud ifrån sig. Sänkte då min händer och tog nedanstående bild.

När jag väl tagit bilden stampade den med benen och skakade på huvudet och verkade ta ny satts mot mig. Gjorde då om min manöver med höjda händer och ett vrål. Han va tydligen lika rädd eller räddare än jag. Vände om gjorde sina behov. Kanske tyckte han det var en skitsak.

Här byns huvudgata. En lugnare och tystare plats får man nog leta efter i  Peru.